Margaret Thatcher: ”Vi var bättre på att kämpa mot tyranniet.”

Margaret Thatcher är en person som många har åsikter om, ofta negativa. I Fria Moderata Studentförbundet har hon emellertid förärats en plats i Förbundets ”Guruhandbok”. Guruhandboken har för avsikt att ”utgöra en samling korta biografier om de främsta frihetskämparna, de som kunnat formulera frihetens idéer på allra bästa sätt och med störst framgång lyckats hålla kollektivismen stången.”

I avsnittet om Thatcher, som för övrigt också kan läsas på Förbundets hemsida, står bland annat:

”Endast 18 månader efter att Thatcher blivit vald till premiärminister blev Ronald Reagan president i Amerika. De två kom att bli mycket goda vänner då de var inne på samma politiska idéer. Thatcher hade sin ekonomiska politik tidigt klart för sig och väntade bara in när tiden var mogen att genomföra den. Hon förespråkade laissez-faire. Inflationsbekämpningen var ett av de främsta målen. Andra mål var minskad statsinterventionism, reducerade offentliga utgifter, sänkta skatter, kraftigt begränsa fackföreningarnas inflytande och privatisering av statliga företag. British Airways var ett av de statliga företagen som sällan visade vinst och var pinsamt dåligt skött. Efter att det blev privatiserat förvandlades det till ett av världens bästa och mest vinstgivande flygbolag. Hennes ekonomiska program blev så framgångsrikt att det fick namnet Thatcherism. Mer än 50 länder följde utvecklingen och införde liknande politik i respektive länder. ”

Utöver den ekonomiska politiken, stod Thatcher nära Reagan i kampen mot kommunismen och dess diktaturer. Följande klipp, där Stina Dabrowski på svengelska intervjuar Thatcher, är ett gott exempel på Thatchers klarspråk när det gällde kampen mot just tyranniet:

I Sverige är Per Ahlmark en av få som under decennier systematiskt opinionsbildat mot socialistiska diktaturer. Även om Per Ahlmark kan man läsa i Förbundets ”Guruhandbok”.

Annonser
Publicerat i Frihet, USA. 2 Comments »

Ryssen kommer?

Vladislav Savic har skrivit en bok om det moderna Ryssland och om västvärldens syn på densamma. Det är en viktig bok i flera avseenden, inte minst för att den ger med ryska ögon ett annat perspektiv på händelseutvecklingen i Ryssland och de grannländer som landet anser tillhöra den egna intressesfären.

För den generation studenter som i dag studerar statsvetenskap och humaniora på universiteten är kalla kriget historia. De var inte ens födda när sovjetunionen rämnade. I sådana tider är det lättare än någonsin att utmåla Ryssland som svagt och sviket i stället för mäktigt och ambitiöst, och därigenom omforma synen på den ryska björnen. Det finns ingen björn, tycks poängen vara. Och i tider då det säkerhetspolitiska hotet antingen anses vara koldioxid eller islam, kan budskapet vinna kraft.

Onekligen har Savic en poäng i att det finns en rysskräck i Sverige och andra västländer, grundad i historiska erfarenheter snarare än nuvarande säkerhetspolitiska analyser. Samtidigt var våra grannländer i öst ockuperade av Ryssland för mindre än två decennier sedan och även därefter har Ryssland velat styra sina grannländer, numera med energipolitik som främsta vapen.

I stället för att ändra synen på Ryssland borde västvärlden anamma en ny självbild. Sverige bör exempelvis erkänna att precis som Ryssland drivs vi av säkerhetspolitiska ambitioner. Stödet till de baltiska länderna var inte bara altruistiskt, det var även en militär strategi att förse länderna med vapen och kunskap för att mota ett eventuellt ryskt angrepp redan innan det nådde vårt rikes gränser. Naivitet brukar endast gynna de som är villiga att spela fult.

Rysslands ambitioner i sitt ”närområde” hindras främst av omvärldens respons – eller brist därpå. Nedmonteringen av den svenska försvarsmakten innebär i sak ett carte blanche för Ryssland att agera maktfullkomligt, medan vi själva spelar bort korten. Den enda fördelen är att signaleringseffekten vid en upprustning blir desto starkare. Det är dags att skicka sådana signaler från försvarsdepartementet. Under tiden kan akademikerna få fortsätta träta kring synen på Ryssland. Men eftersom ingen vet om björnen är ond, är det då inte klokt att vara lika stark som björnen?

Ett mänskligt ansikte på skattesänkningar

Debatter om skatter blir lätt väldigt tekniskt. Ramsey-regeln står i konstrat till fördelarna med ett så neutralt system som möjligt. Skatter är komplicerade och deras effekter är luriga att reda ut. Finns det optimala skatter, vilka skatter är allra mest negativa och i hur stor utsträckning är skattesänkningar självfinansierande? Det finns många relevanta frågor som i stor utsträckningar har behandlats på denna blogg.

Men det finns andra synsätt med. Via viceordförande emeritus Lundbäck (som driver en av de bättre ekonomibloggarna, om än utan några större estetiska övervägande) hittar man följande debattare från DN, undertecknad av ett gäng kände tv-snickare.

Rot ger vanligt folk med vanliga inkomster möjligheten att förverkliga sina drömmar och rot ger oss chansen att på riktigt och mer beständigt städa upp i en bransch som verkligen behöver det.

Detta är helt korrekt. Man kan vara kritisk mot att staten gillar att ge specifika skattesänkningar vilka kontrollera vår konsumtion istället för att göra mera generella skattesänkningar. Men man måste komma ihåg att alla skattesänkningar innebär att medborgarna får större möjlighet att disponera sin egen inkomst och lägga den på saker som han eller hon gillar. Som att renovera om sitt kök, för att bara ge ett exempel. Därför instämmer FMSF med Milton Friedman: I am in favor of cutting taxes under any circumstances and for any excuse, for any reason, whenever it’s possible.

Publicerat i Ekonomi, Frihet. 2 Comments »

Nattväktarstaten misslyckas igen

Med jämna mellanrum begås det väpnande rån i svenska butiker. Detta är förstås tråkigt och det är synd om de anställda som drabbas av våldet, på samma sätt som det är synd om alla som drabbas av våld. Men det är för att förhindra det som vi har poliser, domstolar och fängelser. Problemet löses INTE genom att förbjuda kontanter. Kontanter är nödvändiga i ett fritt samhälle, där man kanske inte alltid vill att ens inköp skall registreras och övervakas. Att man besöker en butik som säljer dildos eller för den delen potensmedel är kanske inte något man vill att ens banktjänsteman (eller äkta hälft) skall känna till.  Hur förväntar sig arbetsmiljöverket att undertecknande skall införskaffa nästa nummer av tidningen Aluma? Har lite svårt att se att de hemlösa i Lund skall börja ta MasterCard för att bara ge ett exempel.  HAX har andra.

När staten inte klarar av sina mest fundamentala uppgifter är det ett tecken på att mera pengar och energi borde gå till att lösa dem, istället för att ta på sig flera ansvarsområden. Det vore trevligt om någon från vänster kunde förklara varför staten är lämplig att sköta kultur, sjukvård och utbildning när de inte ens kan hålla buset borta från gatorna.

Beatrice har din frihet i en liten Ask

Justitieminister Beatrice Ask (M) har alltså föreslagit att personer som är misstänka för att köpa sex skall få färgade brev

Skampåle är inte ett modernt straff

hem till sig så att de övriga i familjen ser vilken omoralisk best man är. Notera att det handlar om misstänkta, inte dömda, vilket är fullkomligt emot alla liberal principer som finns. Hanna W och Louise P svarar med bestämdhet här och här med sedvanlig intelligens och stringens. HAX dissar själva sexköpslagen, en lag som moderaterna förövrigt röstade emot när den infördes i riksdagen  1998.

Men bäst av alla är PSW som sågar Asks illvilja och hänsynslöshet. Och kommer med ett vettigt lösningsförslag, ny justitieminister!

Dags att RUTa till

Då har vänsterkartellen lovat att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster, RUT, utifall de skulle vinna makten i höst.  Detta kan bli en riktigt intressant fråga inför valet, eftersom den visar på ganska så stora ideologiska skillnader mellan blocken. Det primära argumentet mot RUT är faktiskt inte ekonomiska, utan ideologiska. Människor skall städa upp sin egen skit, tjänsteyrken skall inte existera osv.

Hushållsnära tjänster är i alla fall en sektor som staten numera inte skattar sönder

När det gäller de ekonomiska argumenten för RUT-avdraget har dr. Bergh och Johan Norberg hela listan.  Vi liberaler kommer aldrig kunna sänka skatten så mycket som vi vill, därför är det viktigt att varje skattesänkning ger så mycket ekonomisk utdelning som möjligt. Att minska skatterna för en sektor som präglas av stor hemmaproduktion och mycket svartarbete är alltså en ganska klok åtgärd.

Det finns dock en bra invändning mot avdraget och den är att det är just ett avdraget och inte bara en vanlig skattesänkning. E24 kommenterar klokt angående att många svenskar stöder avdraget:

Vad två av tre svenskar egentligen säger är att de vill skicka in blanketter, skrapa med foten, och nådigt be farbror staten om hjälp att klara av att betala för städtjänster.

Varför säger de inte att någonting måste vara snett när som i typexemplet två stressande och förvärvsarbetande föräldrar jobbar så mycket och ändå inte har råd att betala för lite städhjälp.

Sänkta skatter ger människor mera frihet att formulera sina egna liv och välja de tjänster och produkter som de själva vill ha. Det vore förstås bäst om vi kunde få en svepande, massiv skattesänkning på arbete så vi kunde köpa precis vad vi vill. Tills dess får RUT-avdraget duga.

Den som gräver en grop åt andra…

Vår nya EU-minister Birgitta Ohlsson är upprörd över att EU i ett nytt förslag vill tvinga nyblivna mammor att vara hemma de sex första veckorna efter förlossningen, oavsett om de vill det eller inte.  Förslaget får också kritik från synnerligen oväntat håll när Eva-Britt Svensson (V) säger:

– Människor har väldigt olika förutsättningar och borde få välja. Jag arbetade själv ända fram till min förlossning

Hörru Bryssel! Lägg er inte i vad min morsa gör!

Hörru EU! Lägg er inte i vad min morsa gör!

I sak har de båda givetvis rätt. EU skall ge tusan i att reglera hur kvinnor tar hand om sina barn. Det är säkert fullt möjligt att det är bra att ta hand om barnet de första veckorna och att mödrarna är kanske allra bäst på detta. Men, det kan ändå finnas individuella skäl varför en nybliven moder måste rycka in och avsluta sitt projekt i en vecka eller så.

Det ironiska är dock att en vänsterpartist och en minister som har gjort sig kända för att stödja kvotering av föräldraförsäkringen. Så, damerna vill bestämma över andras liv när det passar dem, men inte när det inte passar dem? Hej hej hyckleri!

En mera naturlig väg om man vill reglera andras liv men inte vill att andra reglerar ens eget är att inse att det är en ohållbar position och därmed vara för frihet. Detta verkar i viss mån Kristdemokraterna ha insett, på ett sätt som PSW briljant beskriver:

Vad blir i så fall nästa drag för en partiledare som inser det slaget förlorat? Om man en gång för alla givit upp hoppet om att pracka på andra sin egen livsstil blir nästa prioritet att åtminstone säkra möjligheten att få behålla den för egen del. Där kommer det Hägglundska självbestämmandet in i bilden – autonomi som en second best-lösning för en paternalist som givit upp sina maktambitioner och nu övergår till rent självförsvar. Måhända inte den övertygelse som får ett liberalt hjärta att klappa, men bra mycket lättare att tugga i sig än ursprungsinställningen

Nej, kära EU-minister. Om du inte vill att någon skall lägga sig i vad du gör när ditt barn är nyfött, får du faktiskt ta och sluta lägga dig i hur andra föräldrar beter sig.