Studentinflytande räknas inte i kronor och ören…

Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, driver i sin satsning Studentens lyckliga dagar en Facebookgrupp med namnet Bevara Studentinflytandet. Det är inte utan att jag sätter morgonkaffet i halsen och blir en smula småcynisk, även så här på en fredag, när jag läser att ett bevarat studentinflytande för SFS  bland annat innebär följande:

SFS krav vid avveckling av kårobligatoriet:
– Staten ska ge ekonomiskt stöd till högskolorna som ges vidare till studenternas organisationer – kårerna
– Stödet ska beslutas nationellt och vara öronmärkt – högskolan ska inte kunna straffa eller belöna en kår på grund av dess åsikter
– Studentinflytandet måste regleras av staten även i framtiden, det får inte vara upp till varje enskild rektor att besluta om

Jag ställer mig frågande till varför ett bevarat studentinflytande måste likställas med ett statligt finansierat studentinflytande. Jag svårt att föreställa mig att studentinflytandet vid olika lärosäten kostar lika mycket varken i absoluta tal eller per student. Vidare kan jag inte för mig själv (trots lång erfarenhet av kår och studentengagemang) rättfärdiga att studentinflytande utan vidare ska få kräva att en viss given summa pengar för sin egen blotta existens, speciellt inte utan motkrav. Men SFS tycks inte lika ivriga att diskutera vare sig motkrav eller skillnaden på pengar och rätt.

Det finns många goda ting som är intimt förknippade med studentinflytandet vid våra lärosäten, inte minst för lärosätena själva vad gäller kvalitet och nyrekrytering. Man kunde säkerligen utveckla dessa former ännu mer, exempelvis genom att ta med alumniperspektivet i synen på studentens förhållande till sitt lärosäte (detta är dock en fråga för varje lärosäte, och inte för någon pseudoakademisk envåldshärskare i statsform). Vad som bekymrar mig är att SFS, och många med dem, tror att inflytande bara är en fråga om ekonomiska medel.

Om studentinflytandet skulle regleras i lag eller genom lärosätenas nya organisationsform, kan då inte inflytandet bevaras och samtidigt utsättas för mikroskopiska incitament till utveckling i och med att en organisation som drar in mer medel kan göra fler roliga saker. Detta om något torde vara ett bra sätt att öka studenternas anställningsbarhet, eftersom det mer liknar situationen efter studietiden.

Vidare bör det noteras att SFS inte lägger någon som helst vikt vid ansvaret för studiebevakningen. Om studentinflytandet är lärosätets ansvar, så är det också lärosätet som får stå till svars om detta sköts undermåligt i förhållande till det avtal man ingår som lärosäte i förhållande till antingen organisationsform eller mer allmän lagstiftning. Om man har ett sunt studentinflytande blir då en fråga inte om kronor och ören, utan om det faktiska inflytandet och dess effekter. Om å andra sidan studentinflytandet ges samma karakteristika som en parasiterande symbiot är dess relation till lärosätet marginaliserad och dess existens beroende av skattedropp och statliga livsuppehållande system. En sådan existens saknar verklighetsanknytning och i de fall då den inte fungerar är det närmast staten som kan ställas till svars, eller kanske skattebetalarna men i mindre grad än i samtliga andra fall lärosätena. Ett lärosäte med en missnöjd kår kan helt enkelt peka på en överdådig bunt av pappersarbete och säga att man gjort sitt i och med att studentorganisationen fått sina pengar och obligatoriska mandat i vissa beslutsforum.

Ett till synes mer tilltalande alternativ vore väl att som villkor för att uppfylla kraven som ställs på organisationsform även kräva studentinflytande av en viss minimal karaktär. Om enskilda lärosäten sedan vill utvidga och utveckla detta inflytande på lokalt anpassade vis så är detta deras eget ansvar, och det regleras bara gentemot ursprungskraven.

Till syvende og sidst innebär statlig finansiering  av studentinflytande med största sannolikhet alltså mindre, inte mer möjlighet att påverka, ställa krav och göra sig hörd som student. Med en minimal men allmängiltig lagstiftning som styr organisationsformen öppnar man däremot upp för öppen konkurrens och jämförelser mellan studentinflytande vid olika lärosäten. Detta är ännu en dimension som ger tyngd åt strävan mot ett sunt och balanserat studentinflytande vid våra lärosäten.

Kort och gott finner jag mig vara av en åsikt som inte finns med i SFS bild. För inflytande, mot skattefinansiering. Studentinflytande ska inte räknas i kronor och ören, utan enbart i resultat och handling.

Annonser

Ett svar to “Studentinflytande räknas inte i kronor och ören…”

  1. Kommenterat.net » Blog Archive » Om studentinflytande Says:

    […] bloggar på Fria Moderata Studentförbundets presidieblogg om SFS:s syn på […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: