Kauffman och Hayek

I boken Reinventing the Sacred beskriver Stuart Kauffman emergens som den förenande länken mellan vetenskap och religion (I motsats till exempelvis Richard Dawkins The God Delusion och Daniel C Dennetts Breaking the Spell).

Kauffmans tankar om emergens bör inte begränsas till religion, utan gör sig lika relevanta i framförallt ett annat område: ideologi, och då främst liberalism! Det är inte ofta som religion och liberalism så tydligt sitter i samma båt.

Om vetenskapens reduktionistiska ansats visar sig vara riktig, om alla förklarande pilar pekar nedåt och varje fenomen kan beskrivas av den som har förstått dess delkomponenter, så framstår genast universum som aningen mer deterministiskt och liberalismens funament som aningen svagare. Antag att man i vetenskapens framsteg når så långt att man kan förklara hur människor förhåller sig till sin natur, vad som gör dem lyckliga och vilka som beter sig hur. Det finns då ett starkt case för en centraliserad och auktoritär (kanske tillochmed ickemänsklig, artificiell) stat som maximerar allas ena förmåga till lycka (denna målfunktion brukar ironiskt nog ofta användas av liberaler som beskriver meningen med livet).

Om det å andra sidan är så att emergensen verkligen tillför någonting till vetenskapen och visar på en tidigare blind fläck i den metamodell som större delen av forskarvärlden tryggt vilar på, ser framtiden lite annorlunda ut. Emergens undergräver inte bara partikelfysikens plats som alla vetenskapers vetenskap, utan utmanar även samhällsvetenskapliga modeller av hur människor interagerar, handlar och eter sig. Under dessa omständigheter är liberalismens ansats, möjligen i sällskap med vissa fomrer av konservatism, otvivelaktligen ett starkare kort än alla typer av centraliserade och auktoritära statsbildningar.

Vad som är riktigt spännanade, är att dessa tankar på intet sätt är nya. De formulerades för många år sedan, i den österrikiska skolans ekonomiska tankebanor, och då kanske framför allt av Friedrich A Hayek, som skrev om problematiken i att aggregera all information på en marknad för att styra och fatta goda beslut. Hayek noterar att det dels vore tidsmässigt omöjligt att samla in, behandla och agera utifrån all information innan den var inaktuell, men han poängterade även att det skulle vara omöjligt att ens samla in all information. Vad Hayek talade om, var den tyusta kunskap som varje individ hade om förhållanden och omständiheter i just dennes omgivning, en beskrivning så god som någon av marknadens emergenta natur.

Annonser

Ett svar to “Kauffman och Hayek”

  1. Ulrik Says:

    Spännande och tänkvärt inlägg.

    Utan att ha läst Kauffman så får jag dock ändå intrycket av att den vetenskapliga diskussionen om emergens mest handlar om ontologiska frågor, medan Hayek och liberalismens case snarare handlar om epistemologi.

    För övrigt måste jag slå ett slag för klassikern ”Gödel, Escher, Bach”, en fantastisk diskussion om reduktionism kontra holism och mycket, mycket mer.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: